FoU-Katalog
Projekt finansierade med Riksantikvarieämbetets FoU-anslag
Du är här: Hem // 2020 
TitelEvaluering av Kronholmskoggens status efter 24 års aktiv in-situ bevaring
DnrRAÄ-2019-2142
MedelsförvaltareGöteborgs universitet
InstitutionMarina institutionen
ProjektledareCharlotte Björdal
Programperiod2017-2021
FoU temaHållbart bevarande och förvaltning
UndertemaKonserveringsvetenskap och förvaltning
Beviljat belopp
AnslagsårBelopp 
2020 658 999
Kortfattat syfte
Kronholmskoggen påträffades på Gotlands västkust av arkeologer 1995. Trots stort historiskt intresse fanns inga ekonomiska förutsättningar för utgrävning och konservering. Vraket deponerades på plats, in situ. I samband med tilltäckningen deponerades biosensorer intill vraket som nu planeras att grävas upp för att bedöma och evaluera effekten av långtidsdeponering efter 24 år.
Sammanfattning
Mycket välbevarade arkeologiska träfynd såsom skeppsvrak och huskonstruktioner påträffas ofta i vattendränkta jordar och våtmarker. Trots att fynden är unika lämnas de ofta kvar på platsen pga. höga kostnader för omhändertagandet. Så var även fallet med 1100-tals-vraket Kronholmskoggen som hittades på en golfbana på Gotland. I samband med återtäckningen i 1995 utplacerades biosensorer av trä intill vraket för att kunna följa nedbrytningsprocesserna på platsen framöver. I projektet återvänder vi till platsen och tar reda på hur vraket mår idag, samt om platsen är lämplig för långtidsdeponi. Biosensorer är en ny metod vid in-situ bevaring och kommer nu att kunna utvärderas för första gången.
Summary
In-situ preservation isused for protection and long-term management of large volumes of archaeological wood material. In 1995 the “Kronholmscog”, a 1100-century wreck, was discovered at the coast of Gotland and left in-situ. Biosensors of wood were placed next to the wreck for long-term monitoring. This project will re-open the case and examine the biosensors in order to obtain information on decay processes taking place during the last 24 years. The decay of the wreck and the protective effect of the site will be evaluated. The use of biosensors will be examined, and all results published internationally in order to increase our knowledge on management of archaeological sites in-situ.