|
| FoU-Katalog Projekt finansierade med Riksantikvarieämbetets FoU-anslag |
|
|
| | |
|
Titel | Förstudie. Långtidseffekter på konserverat arkeologiskt järn | |
Dnr | 3.2.2-2056-2012 | |
Medelsförvaltare | Riksantikvarieämbetet | |
Institution | Förvaltningsavdelningen | |
Projektledare | Kaj Thuresson | |
Programperiod | 2012-2016 | |
FoU tema | Tillståndet för kulturarvet | |
Undertema | Förvaltning och Konserveringsvetenskap | |
Vetenskaplig slutrapport för projektet | PDF-fil | |
|
Beviljat belopp |
Anslagsår | Belopp | |
---|
2012 | 35 000 | |
|
|
|
Sammanfattning Standardförfarandet vid järnkonservering i Sverige består idag av en rad olika arbetsmoment. Vilka konserveringsmetoder i de olika moment som har valts ut och använts ser lite olika ut på de konserveringsateljéer som finns och har funnits i Sverige. Val av förpackningsmaterial och förvaringsförhållanden i magasin efter konservering är även viktigt att ta hänsyn till. Metoder kan ha skiftat inom de olika ateljéerna allt eftersom nya metoder prövats eller gamla metoder har justerats. Det finns idag inte någon standardmetod för järnkonservering. Viss internationell forskning pågår, men ingen metod har blivit upphöjd till den som fungerar bäst. Intressant är att det i dagsläget används flera olika metoder av de olika konservatorerna i Sverige och att det på Östergötlands länsmuseum finns föremål från de flesta ateljéer. Valet av konservator påverkas troligen mest av det geografiska läget för undersökningen och personliga kontakter som den ansvariga arkeologen har med konservatorn eller platsen där konservatorn verkar. Det finns få publicerade studier på långtidseffekter på konserverade föremål som ingår i riktiga samlingar och detta skulle behövas för att koppla kunskaper till praktiska fall. |
|
|