Syftet är att analysera diffusa begrepp ur planer för omvandling av kulturhistoriska industrimiljöer och att synliggöra vilka mål som berörda aktörer konkret önskar uppnå. Vår intention är fortsättningsvis att föreslå hur nödvändigt underhåll och utveckling av åldrad bebyggelse kan genomföras, i linje med övergripande politiskt antagna visioner, utan att tränga undan befintliga brukare.

Sedan ett par decennier har planer för omvandling av äldre industrimiljöer utgått från idén att värna befintliga byggda strukturer och brukare, men vi ser att det motsatta brukat bli fallet. Vad beror det på? Vi anar att planideal från modernismen ligger bakom vilket skapar restriktioner för funktionsblandningar i stadsmiljön. Vi anar också att skilda aktörer i omvandlingsprocesserna vill uppnå helt olika saker men att detta inte framkommer tydligt eftersom aktörerna enas om otydligt definierade mål och begrepp. Det här ska vi undersöka närmare. Vi kommer även föreslå sätt att göra annorlunda, så att kulturmiljöer kan bevaras samtidigt som närvarande brukare har möjlighet att stanna kvar.

In this project we aim to analyse a limited number of core concepts that are frequently used in recent urban development plans. We focus plans for industrial sites for which heritage issues or users’ involvement, or both, are highlighted as important to consider for the future. But what is it, in the end of the day, that diverse stakeholders truly wish to achieve while agreeing on certain sympathetic but rather loosely defined concepts, such as ”organic development” or ”mixed urban uses”? While scrutinizing this, we aim to further develop, normatively, how to make concepts such as ”integrated conservation” come true, in line with recently developed, and politically approved, plans.