Projektet syftar till att undersöka vilka slags fysiska ting, farkoster och miljöer som var centrala under flykten över havet från Baltikum till Sverige 1943-1944, och vilka spår som finns kvar idag. Avsikten är att genom en kombination av dokumentationsarbete och forskning bidra till en fördjupad förståelse av båtflyktingarnas historia.

Under andra världskriget inträffade den första stora immigrationsvågen i Sverige i modern tid. Fler än 30 000 människor från de ockuperade baltiska staterna flydde över havet. Trots att flykten från Baltikum utgör en unik erfarenhet i den maritima historien, och att det finns många spår och berättelser från händelsen i Sverige, är den i liten grad representerad hos Sjöhistoriska museet och andra centrala museer. Syftet med projektet ”Flyktens materialitet” är att bidra med historiska perspektiv på en aktuell samhällsfråga samt att – med utgångspunkt från föremål och berättelser relaterade till flykten – förankra händelsen i den svenska historien och det sjöhistoriska ämnesområdet.

In Sweden, the first major immigration wave in modern times occurred during WWII. More than 30,000 people from the occupied Baltic states fled across the Baltic sea. Although this event represents a unique experience in the maritime history of the Baltic, and though there are many material remains and known narratives in Sweden, the event is hardly represented at the National Maritime Museum or in other major museums in Sweden. The purpose of the project is to contribute with historical perspectives on a current societal issue as well as - based on artifacts and narratives related to the WWII events - anchor this event in Swedish history and in the field of maritime history.