Forskarnätverket skall studera de kulturarvsstrategier som utvecklats med koppling till förnyelse av bebyggelse i äldre hamnområden i Östersjöområdet sedan 1990-talet. Nätverket skall bidra till att utveckla ett övergripande Östersjöperspektiv på dessa frågor. Vilka fält är exempevisl viktigast att prioritera inom kulturarvspraktiken för att bidra till ekonomisk och social hållbar stadsförnyelse.

I stora delar av världen har hamnområden i kuststäder blivit föremål för radikala bebyggelseomvandlingar under de senaste decennierna. Den stora förändringen av hamnområden började på 1970-talet, och denna trend blev mer utbredd under 1990-talet i Baltikum. Stadsdelar som tidigare präglats av lager, varv, fabriker och tung infrastruktur kom i fokus för stadförnyelse av flera olika skäl. Dessa miljöer har inte minst varit attraktiva för bostadsbebyggelse, ofta av exklusiv karaktär. Forskarnätverket är först och främst inriktat på att studera de olika kulturarvsstrategier som utvecklats med hänsikt till dessa områden i hamnstäder i Östersjöområdet sedan 1990-talet.

Harbour areas in port cities have been object for transformation during the last decades in many parts of the world. The large scale conversion of dock areas started in the 1970-ies, and has increased since the 1990-ies in the Baltics. Urban districts that were characterized by warehouses, factories and heavy infrastructure got in the focus for city renewal. Many of these areas got in the focus for city renewal, and the waterfront areas have become attractive for housing, usually on an upper economic scale. The scope of the research network focused on waterfront heritage is to study different heritage strategies related to these areas in port cities surrounding the Baltic.