Syftet är att genom en fallstudie vid SMVK fördjupa oss i de olika skikt som en repatrieringsprocess innebär. Genom yaquifallet vill vi undersöka vilka konsekvenser det kan få att återlämna, alternativt låta bli att återlämna, föremål till ett samhälle som sträcker sig genom två nationer, är en zon för narkotikahandel, samt är djupt splittrat av politiska och sociala problem.

Repatriering är en aktuell fråga för museerna världen runt idag. I detta projekt vill vi koncentrera oss på ett specifikt fall: yaquifolket, en nation med ursprung i Mexiko, men som genom deportering och krig även hamnat i USA. Ett objekt som överlämnades som gåva år 1934 och hamnade i Sverige kom i fokus genom att en yaquirepresentant från USA år 2004 krävde det tillbaka. Men vem äger föremålet? Yaquis i USA? Yaquis i Mexiko där den symboliska och ursprungliga gruppen finns, och där föremålet kommer från? Vore det fel att lämna tillbaka föremålet till yaquis på "fel sida"? Vore det bättre att lämna det till det mexikanska området, som är sönderslaget av djupa politiska och sociala problem?

Repatriation is a contemporary issue for museums around the world today. In this project, we want to concentrate on a specific case: The Yaqui people are originally from Mexico, but through deportation and war, some of them ended up in the United States. Today, they are on both sides of the border. 2004 an item given as a gift in 1934 which ended up in Sweden came into focus when a US Yaqui representative demanded its return. But who owns the objects? Yaquis USA? Yaquis Mexico where the symbolic and original group are their place? Could it be harmful to return items to Yaquis from the "wrong side" or to a people living in an area crushed by deep political social problems?