Projektet ger generell kunskap om dagens dokumentationssystems användbarhet för kulturarvets brukargrupper, och utvärderar en ny modell för kunskapsinhämtning i relation till lokal historieskrivning, modernt kulturarv och landskapets betydelser.

Projektets frågeställning kretsar kring kulturarvets dokumentationssystem, dvs institutioners sätt att klassificera, registrera och tillhandahålla kulturarvsinformation. Målsättningen är att ur brukarperspektiv ge ny kunskap om systemens generella användbarhet och relevans. Mot bakgrund av sociologen Habermas begrepp Livsvärld som Systemvärld och historiken Peter Burkes begrepp den Stora och den Lilla traditionen, ser vi dokumentationssystemen som ett kulturmöte mellan levd (historisk) erfarenhet och kulturarvets systemorienterade förvaltningsapparat. I två delstudier, en om regionala och centrala ABM-institutioner, den andra om lokalt kulturarvsarbete på Gotland, ska dokumentationssystemens förmåga att transformera levd hi-storia till ett kunskapsobjekt undersökas. Centrala frågeställningar gäller vad för slags maktstrukturer och historieberättande som dokumentationssystemen speglar, samt om systemen motsvarar förväntningar och behov hos kulturarvets olika brukargrupper.