Syftet är att undersöka och problematisera det kommunala kulturmiljöarbetet i relation till kommunala plan- och byggprocesser samt i vilket skede och hur antikvarisk kompetens bidrar till att kulturmiljön ses som en resurs, och därmed kunna föreslå förändringar i arbetet. Stockholmskommuner med högt exploateringstryck utgör fallstudier.

Enligt de nationella målen för kulturmiljöarbetet ska kulturmiljön tas tillvara som en resurs i samhällsutvecklingen. Tidigare studier har påvisat brister i dagens arbete. I projektet studeras ett urval av kommunala plan- och byggprocesser i Stockholmsregionen i syfte att identifiera i vilket skede antikvarisk kompetens kommer in, hur den bidrar och i vilken mån kulturmiljö ses som en resurs. Resultatet kommer att presentera identifierade styrkor och utmaningar samt ge rekommendationer till förändrade arbetssätt, så att de nationella målen för kulturmiljöarbetet kan nås på ett mer tillfredsställande sätt.

According to the Swedish national objective for cultural heritage (CH) management the CH must be used as a resource in the development of our society. Previous studies have shown a deficiency in present management. This project studies an assortment of municipal construction and planning processes within the region of Stockholm to identify when cultural heritage experts are included, how they contribute and to what degree the cultural environment is viewed as a resource. The result will present identified strengths and challenges as well as recommendations for changed work methods so that the national objectives for CH management can be achieved in a more satisfying way.